Jag pratade med min veterinär och hon sa att jag skulle avvakta med medicinen. Just nu är klorna i ok skick så han klarar sig utan den. Värre blir det om de blir riktigt inflammerade, då är det bara Ronaxan som hjälper. Med andra ord når annan antibiotika som t.ex. Vetrimoxin inte ut i klorna. Ändå har jag fått det utskrivet av andra veterinärer två gånger mot hans infektioner. Suck.. När jag trott att det är antibiotikan som gjort susen har det istället varit att jag hållit klorna rena som har hjälpt.
Nej, jag vill verkligen inte stoppa i honom mer läkemedel nu. Hans kropp måste vara i en otrolig obalans. Jag har faktiskt slutat droppa kortison i örat mot svampen och använder kolloidalt silver istället vilket känns mycket bättre. Kolloidalt silver är svamp- och bakteriedödande men inte alls lika elakt mot kroppen. Det känns verkligen inte bra i magen att ge saker som kan rubba honom ännu mer. Jag måste på något vis få hans kropp att hitta tillbaka till sig själv.
Visst är sjukdomen genetisk men någonting har fått den att bryta ut. Neo har alltid varit känslig i magen, ena örat, huden i tassarna och lättstressad i sinnet. Enligt min kusin Annika som är djurhomeopat kan allt detta bero på en obalans i kroppen som blivit utlöst av t.ex. en vaccination eller behandling med annat läkemedel.
Veterinärerna kan inte göra något mer. Nu vänder vi oss till den naturliga sidan istället. Om homeopatin fungerar kan vi få hans kropp i balans så att den kan läka sig själv och t.o.m. sluta attackera sina egna klor. Veterinärmedicinen behandlar bara olika symptom. Jag vill behandla orsaken till att symptomen dykt upp. Vilken tur att jag har Annika till hjälp!
 | |
| Höger framtass. Jag har klippt pälsen runt klorna för att kunna måla dem med stärkande nagellack. Man ser hur sned mittenklon är. |
 |
| Det syns inte från ovansidan men klorna har jättesköra och tunna kanter |
 |
| En ny klokapsel är på väg att växa ut. Dock är den flikig och skör. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar